Min tro känns inte som det lättaste att skriva om. Jag tror inte på Gud. Ibland kan jag önska att jag trodde just på Gud för att det känns säkert skönt att tänka att det alltid kan ordna sig eller att man inte känner sig ensam för att man har Gud där. Men jag har aldrig lyckats känna den känslan. Jag kanske har gjort något ont i tidigare liv så att jag inte förtjänar att känna det. Jag har ingen aning. Det ger mig ingen anledning till att tro på Gud i alla fall.
Om jag ska tro något annat tror jag mer på en andra värld där man går vidare på något sätt. Det känns som för många har varit med om för mycket och måste ljuga alldeles för mycket för att det inte skulle stämma. Så det är något jag tror på i alla fall. Någon form av spökliknande, andar eller något sådant tror jag på. Ibland känner jag mig väldigt betraktad i en del situationer och många andra har också gjort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar