En helg värd att minnas

Min helg var helt fantastisk. I fredags blev det lite snabbshopping och sen massa mys hemma med hjärtat för att fira vår årsdag, fem år dessutom. Lördagen kom det stora firandet, en hel dag med äventyrsbad som avslutades med spa/relax badade och dagen var fantastisk. Både jag och Martin gillar att bada och vi hade en dag full av skratt, bus med lek i vågmaskiner, strömmar och vattenrutschbanor. Vi avslutade sen dagen lite lugnare med spa, bastubad, eucalyptusdusch, varma stenar och varmbad. Ett helt klart värt besök och bra sätt att fira fem år tillsammans.

Efter besöket i badhuset släppte Martin av mig i Lidköping och en utekväll med Linda väntade. Ett olyckligt slut med en lätt hjärnskakning på Linda, vi kunde ändå säga att kvällen var mycket bra. Catch up, drinkar, bowling och dans.
En helg värd att minnas helt enkelt.

Kärlek i 5 år!

Exakt nu för fem år sedan "kollade" jag och Martin på flashforward och skulle bara titta färdigt innan jag skulle åka hem till mitt flickrum igen. Vi tittade aldrig på programmet, vi låg bara och kysstes i hans säng i pojkrummet överlyckliga och nykära efter att tidigare samma kväll konstaterat att vi nu var tillsammans.

Tänker man tillbaka på hur det var för fem år sedan, en nybliven sextonåring och en snart bliven sjuttonårig som båda gick på gymnasiet och bodde hemma hos föräldrarna i sina barndomsrum. Det har hänt mycket på fem år och de har jag fått tillbringa med min fina Martin.

Inte nog med att vi tillsammans fått växa från tonåringar till vuxna och bildat oss ett eget liv tillsammans som en liten familj han och jag så har jag också i fem års tid gått äran att hitta den finaste killen, den allra bästa vännen, tryggheten och den största kärlek man kan känna. Kärleken är obeskrivbar men en sak är säker, Jag älskar Martin av hela mitt hjärta och lite till.

Puss på dig!

Unna sig!

Lite uppmuntran idag var ett fint paket som jag var och hämtade ut på posten. Ett paket med en rosa väska fylld med sminkborstar. Sminkborstar av riktigt hår, lite dyra men det var det värt. Ibland får man unna sig lite. Nu längtar man ju lite till nästa gång man ska ut, när det är dags att lägga en riktig festmakeup så att jag får prova mina nya borstar.

Det är han och inte jag

Inte jag, sånt händer andra kvinnor

Jag har mitt försvar, sånt händer inte mig 

Inte jag, som levt bland lejoninnor

Vänner som jag har, som vet att värja sig

Har han tillintet gjort mig, hur gick det till 

Jag är ju den starka, det blir alltid som jag vill 

Och han om nån ska kallas svag, är det han och inte jag 

Övertag det tror han att han ger sig,

När han manar fram min barndomsskräck igen

Nederlag min pappa när han ser sig 

Blek och allvarsam besegrad slutligen 

Att se sin man och partner sjunka I dyn

Är smärtsamt jag lovar det är ingen vacker syn

Men den som gör ett uselt drag

Det är han och inte jag 

Allting är över, ändå stannar inte livet

Nånstans därute, där står mitt öde skrivet

Morgondag du lär mig snart att glömma

Annars ta din sol och dra nån annanstans

Gott behag en bägare att tömma

Skaffa en fiol och spela upp till dans

Jag är den blygaste och nu står jag här

Helt öppen inför dig de är knappt att benen bär

Men du om nån ska kallas svag

Är de han och inte jag, 

Det är han och inte jag

Inte jag - Chess

Vissa dagar är tyngre än andra. Idag är en tung sådan. Att sörja en människa som om den vore död när den fortfarande lever och har valt bort en helt och hållet, det är fan inte lätt! Tragiskt nog hade det känts lättare att sörja en bortgången människa än att veta att man blev bortvald av en människa som fortfarande lever. Det är bara att gråta en sväng och komma imorgon igen. "För om någon ska kallas svag är det han och inte jag"

Candy crush

Nu är jag ( iofs långt efter alla andra) fast i Candy Crush och spränger godisar som aldrig förr. Att ett spel kan framkalla en sån abstinens när liven är slut, är helt otroligt. Det positiva är att jag skaffat mig ett nytt tidsfördriv i kursens hittills mycket dåliga föreläsningar.

Berg- och dalbana

Dagen började med handledning av grupparbete i skolan och därefter lite smått arbete i gruppen. En helt okej start på dagen tills jag skulle gå hem och ta upp mina vantar i fickan och jag inser att mina nycklar är borta. Efter massa letande i skolan bestämmer jag mig för att gå hem och titta om jag möjligtvis inte glömt låsa dörren. Men icke!
Tillbaka till skolan för att fråga i reception, bibliotek och restauranger utan framgpng. Martin jobbade långt bort och kunde inte komma hem så jag gick ringt mamma och bad henne hämta mig på skolan så Martin kunde hämta mig där sen.
Mycket tankeverksamhet till var f*n mina nycklar kunnat ta vägen. När jag må ha timmar senare kunde komma hem berättar Martin att vid borttappad nyckel kostar det minst 6000 kronor då bostadsrättsföreningen får byta ut portdörren, tvättstugan, vindsförråd och jag får smått panik. Martin tyckte i alla fall jag skulle gå till den närliggande affären jag går förbi till skolan och fråga efter nycklarna och detta med framgång, någon snäll själ hade lämnat nyckeln i kassan och jag är evigt tacksam. 6000 hade svidit i plånboken och på en sådan tråkig sak orsakat av klantighet.
Dagen ändrade karaktär och jag blev glad igen.
Sedan bytte Martin och jag lite alla hjärtansdags presenter dagen till ära, blommor, choklad och scrapbooking stansar fick jag av mitt hjärta. Dagen fick ett bra slut i alla fall.
Missade en hel eftermiddag tänkt för läsande av kurslitteratur som får tas igen imorgon då böckerna idag låg bakom låsta dörrar.

Våren, var är du?

Ikväll känner jag mig långt ifrån på topp, jag känner att jag är någonstans i mitten av nedförsbacken på väg att snubbla och rulla ner.
Den här veckan är intensiv i skolan, mycket grupparbeten jobbas på och en del mindre relevanta men obligatoriska och ett måste. Det är dock inte det värsta, jag har känt på mig hur kroppen min börjar svika mig. Jag har den senaste veckan känt att det är något som ligger och nosar för att brytas ut. Jag känner en trötthet utom denna värld, hur mycket jag än sover blir jag inte pigg. En molande huvudvärk börjar bli vardag och nu ikväll känner jag att en feber kanske börjar smyga sig på. Jag hoppas att nattens sömn trycker tillbaka febern så den inte får utrymme att stiga fram. Jag tror min kropp längtar efter solsken och våren!

PANIIIIIK

Snacka om att vakna i panik. Martin kommer och sätter sig på sängkanten för att pussa mig hejdå som han alltid gör och säger sen, Älskling, du glömde släcka ljusen igår.
Den panik-, traumatiskakänsla som uppstår, när jag vet att jag glömt släcka stearinljusen som varit tända hela natten när vi sovit. Totalt livsfarligt! Jag är helt skakig och rädd för både vad som kunnat hända och för mig själv. Hur kunde jag glömma? Jag har enda sedan besöket på brandstationen i andra klass varit väldigt noga med regeln, den som tänder skall också släcka.
Ljusen har varit tända i 7 timmar när vi sovit, och Gud vet vad som kunde ha hänt. Eftersom vi sovit som stockar hade ingen av oss märkt något förrän det var alldeles för sent. Åh, hemska tanke!

Jag kommer nog vara skärrad ett tag ned tacksam för att det gick bra. Ljusen har inte brunnit ner så mycket som man kunnat tro och inget skada skedd överhuvudtaget, mer än en skärrad Nathalie och jag förtjänar det. Jävla idiot! Fy!

Värmland över en helg

Efter en tågtur mot de värmländska skogarna kom jag tillslut till tågets ändstation, Karlstad. På tågperrongen möttes jag av ett glatt leende och ett kärt återseende av min fina vän.

Vi gick en tur genom stan och hon visade sitt jobb innan vi tog bussen hem till hennes lägenheten. Några timmar att prata igen vad som hänt sedan sist väntades tills vi kom på att magarna kurrade lite väl mycket. Vi tog oss in till stan igen för att avnjuta en middag på Olearys, en oxfilé toast och friterad glass till efterrätt satt inte fel i min hungriga kurrande mage. Kvällen gick mot sin enda och vi åkte hem för att spendera några timmar till sängs.

På lördagen väntade Lindas födelsedag och vi blev väckta av hennes telefon plingade mest hela tiden av gratulationer från nära och kära. Efter morgonbestyren väntade en shoppingrunda på stan, efter shoppingen blev det en fika på espresso house och en kopp varm te gjorde gott i den frusna kroppen. Väl hemma hos Linda kom några släktingar och fikade för att fira hennes dag. När de åkt började vi förbereda kvällen med matlagning och fix av oss själva. God mat och vin framför melodifestivalen och sedan lite mer vin och ut på stan för att se vad Karlstads nattliv hade att vänta. Hemma sent på natten efter en partykväll på stan somnade vi fort och söndagen och min sista dag Karlstad bestod mest av packning inför tågresan och vid elva tog vi en sista gång bussen mot stan och tågstationen för att säga hejdå där vi tidigare samma helg kramat varandra och sagt hej.
En bra helg i Karlstad, men som alltid gott att komma hem. Trots mycket bra borta, hemma bäst!

Nya äventyr!

Har gjort en tripp till en annan stad och blivit lite mer berest. Det var inte så vidare långt men lite lagom. Jag reser mycket sällan och aldrig själv. Jag kan inte minnas när jag åkte själv på resa sist. Jag tycker egentligen inte om det, jag vill ha stenkoll på läget och blir nervös när jag inte har det. Så en weekend på egen hand till en vän i Karlstad är säkert mycket nyttigt för mig. Man växer ju lite varje gång man trotsar det ovana.

En helg på egen hand utan Martin vid min sida kan oxå vara nyttigt. Vi är nästan alltid med varandra och trivs väldigt bra i varandras sällskap men inser det kanske inte förrän vi är ifrån varandra. Att sakna är bra ibland även om det inte känns så kul. Jag visste ändå inte att Martin hade en frisörsalong och även sminkade i Karlstad.

Hockeypuckar

Jag fullkomligt älskar dessa godisar, det finns liksom inget stopp. Inte nog att jag är godisgris i vanliga fall men dessa godisar är helt galet goda. Lite nostalgi över hockeypuckarna som man åt när man var liten. Dessa är istället pressade till små godisar, men smakar nästan likadant. Det är ovanligt att jag fastnar så för något men nu har det hänt. Mums!

En fin vän

På lördag fyller min kära vän Linda år. Linda och jag träffades under gymnasiet av en gemensam vän och sedan dess har vi varit bra vänner. Linda är en av mina bättre vänner som jag vet att jag alltid har även om vi inte ses så ofta. Det är alltid kul när vi ses och vi hittar snabbt tillbaka till varandra när vi inte setts på länge. Istället för att växa ifrån varandra har vi mycket att berätta och ta igen.
Linda är sen i våras färdigutbildad ortopeditekniker tror jag att det heter, lite som en optikerassistent fast med lite mer kunskap och behörighet om jag fattat set rätt.
Oavsett bor hon nu och jobbar i Karlstad. Jag har aldrig varit där och hälsat på och inte varit i Karlstad heller för den delen. Det ska det till helgen bli ändring på, på fredag förmiddag tar jag mig en tur dig för att spendera helgen där och passa på att fira min fina väns 22 års dag samtidigt. Jag kan ju längta ihjäl mig!

Böner

Varken Martin eller jag är speciellt troende. Vi skulle aldrig få för oss att gå i kyrkan, be eller liknande. Det senaste kan man undra om vi börjar bli lite kristliga ändå, i alla fall kan man tro det på våra sovställningar. Martin sover som syns på bilden med händerna över bröstet nästan som om han bad om något. Det kan han nu få för, han har skrattat åt mig så många gånger när han går upp före mig på morgonen för att jag ligger och sover med knäppta händer. Det är både komiskt och lite märkligt hur man omedvetet väljer att ligga när man sover.

Teknikprylar

Idag har jag köpt mig en surfplatta. Inget så avancerat (eller dyrt) som en iPad utan en betydligt billigare variant. Det främsta syftet är att på ett bekvämare sätt kunna läsa elektronisk litteratur.  I ärlighetens nsmn har mycket av den sortens läsning uteblivit just för att det är så vidrigt jobbigt att läsa på datorskärmen. Du vet inte hur du ska sitta för att det ska bli bra och jag som dessutom läser mycket liggandes i säng eller schäslong kommer få det lättare med en liten smidig surfplatta. Teknikpryl som egentligen är mycket för bekvömlighet och en del nöje. Lite onödig , men efter decemberlönen kan jag allt unna mig en. Nu till frågan, fungerar den att blogga med?